.

Vi började dagen med att beställa för mycket frukost enligt den lilla kinesservitrisen (Vilket var 1.5toast och två ägg var med kaffe).  Efter frukost packade vi ner kamera och karta och begav oss mot Himmelskafridenstorg och den förbjudna staden. Tog tunnelbanan dit med kineserna och Emma kan inte riktigt släppa att dom glor ögona ur sig när vi strosar förbi. När vi kom upp på torget så var de första som hände när vi stod och försökte ta en bild på ”Maohuset” att en liten kines i gul tröja ställde sig intill oss och sa ”hellooi” medan hans kompis ställde sig rakt framför och tog en bild av oss tre.  Dom verkade bli nöjda efter en bild så dom tackade (tror vi) och gick. Medan vi stod kvar och inte riktigt fattade vad som hade hänt. 
 
Vi strosade runt det enorma torget i värmen först. Nationalmuseet och Kommunistmuseet är två av dom nyare mega byggnaderna på torget. Vi betalade 20kr för att gå upp i ett av husen från 1400-talet och kollade på utsikten över torget. Sen traskade vi in mot den Förbjudna staden. Vi gick genom port efter port och undrade vart biljettkassorna var egentligen för vi hade läst att det kostade lite att besöka palatset. Efter en bra promenad hittade vi dom och insåg hur stort palatsområdet är. Våra fötter var redan då ganska trötta efter det stora torget. Men vi tog oss igenom hela palatset vilket tog sin stund (2h). Massa byggnader i olika storlekar med fina sniderier, det roliga är att alla hus ser snarlika ut fast olika stora. När vi kom till norra utgången fortsatte vi in i en av trädgårdarna som har en kulle med en stor paviljong högst upp. Där fick man fin utsikt över Peking och våra fötter fick vila lite.

Efter detta hade vi tänkt att ta en sväng till Sommarpalatset också men vi orkade inte det så vi promenerade till en tunnelbana och åkte mot en marknad vi hört om vid hållplatsen Xidan. Det visade sig vara ett tre våningar stort kaos under jord. Massor med små butiker med kopior av alltmöjligt. Vi var dock för slitna för att orka pruta mm. Så gick bara runt och tittade. Dom hade en skridskobana mitt i centret också men Emma ville inte tacklas mer med kineserna än hon redan gjort på T-banan. Efter det tog vi en köpp på Starbucks och lyssnade till våra fötter som ville åka hem.

Imorgon laddar vi som sagt för en riktig shopping-raid med prutning och allt där till.