.

Eftersom min ipod blev stulen på bussen mellan Honduras och Nicaragua så va jag tvungen att dra till polisen och göra en anmälan som jag skulle skicka till mitt försäkringsbolag. När vi kom till polisstationen i Granada så satt en vakt utanför i en plaststol med ett stort gevär. Han pratade typ 2 ord engelska men han pekade och visade vart vi skulle gå. När vi kom in i rummet där alla poliser hade ett gemensamt kontor så frågade vi receptionistpolisen om hon pratade engelska men utan att lyfta ögonen från sin dataskärm så sa hon bara "no". Så vi frågade alla andra, men nä ingen pratade engelska. Vi försökte få kontakt med den första tjejen igen men hon vägrade lyfta ögonen från skärmen. Kände att hoppet försvann helt. Blev ändå lite nyfiken på vad som va så viktigt på hennes dator så vi kollade vad det va hon gjorde, och ja hon satt och spelade spel. Liksom va? Hon har absolut inget att göra men ändå kunde hon inte visa någon respekt alls mot oss. Jag blev skitarg och gick ut. Gick tillbaka till vakten som satt utanför och även fast jag kan väldigt lite spanska och han väldigt lite engelska så förstod han nästan direkt vad jag hade för ärende. Man kommer långt med teckenspråk och genom att bara försöka!
En kvinna som också hade något ärende hos polisen hade sett hur vi blev behandlade inne på stationen så när hon kom ut därifrån så pratade hon med vakten och berättade för honom om tjejen vid datorn och gav honom sen en utskällning.  Vakten ropade dit chefen och förklarade vad vi ville och efter en stunds väntan kom en polis som kunde prata engelska. Vi fick gå in till tjejen igen och den här gången lyfte hon ögonen från skärmen. Men skulle inte chefen sagt till henne skulle nog fan inget hänt. Vi fick ialla fall gjort en anmälan med hjälp av polisen som pratade engelska och blev tillsagda att komma och hämta den dagen efter.

Dagen efter fick gick vi dit och på gården satt en kille vid en stolpe med händerna runt en stolpe och handbojor på händerna. Killen hade vi sett på stan dagen innan och vi tyckte han såg lite skum ut redan då. Så när vi träffade på honom igen hos polisen blev vi väl inte jätteförvånade. Men att dom hade satt honom mitt ute på gården kändes mer förvånande. Det syntes att handbojorna gjorde riktigt ont.
Vi gick in på stationen och fick sitta ner och vänta. Efter en liten stund började killen utanför att skrika och några poliser gick ut för att kolla till honom och dom som va kvar på kontoret satt och fnissade. Dom använde en stor träpåle för att peta på honom. Och fler poliser gick ut för att titta på. När jag tittade ut nästa gång stod han och grät och poliserna stod och skrattade och hånade honom. Nu vet vi ju inte vad han hade gjort men känns ändå inte som att det är så det ska gå till. Det där med att visa respekt är nog något dom måste jobba på på den stationen. 
Eftersom alla poliser hade fullt upp med att hacka på killen utanför fick jag och Sebbe sitta och vänta en bra stund innan nåt hände. Tillslut fick vi hjälp och ett papper utskrivet som bevis på att jag hade gjort en anmälan.
 Och har redan fått svar från försäkringsbolaget att jag får så mycket pengar som jag köpte ipoden för så att jag ska kunna köpa en ny. Gött! Och ingen självrisk heller. Har redan haft kontakt med dom två gånger den här resan. Först va det ju att min resväska dröjde några dygn innan den kom fram och nu det här. Och båda gångerna har dom varit väldigt bra att ha att göra med. Så tack så väldigt mycket IF! 
Musiken på ipoden är ju det som känns mest surt egentligen. Den får jag ju inte tillbaka fast jag köper en ny och nästan omöjligt att fixa med det nu på resan. Menmen det får väl lösa sig på nåt sätt.

Buenos noches!


Svar till storebror: Är väl inte inne på datorn varje dag men några gånger i veckan och samma med mailen. Så bara att skriva på för det är jättekul att höra från er där hemma :)

Göttade mig med en banana split nu ikväll. Jag har ju faktiskt semester!